Anmärkningar 2005

Om tvåtonsklockornas tillverkning (s. 3)

Robert Bagley presenterar en trovärdig teori om klockspelens uppkomst i Music in the Age of Confucius (ed. Jenny F. So, 2000, s. 46-52), en teori jag inte kände till när min uppsats publicerades och som i korthet lyder så här:
    Från början tycks klockspel med melodiska funktioner ha satts samman av klockor av olika ursprung men med lämpliga tonhöjder och klangfärger. Dessa heterogena klockspel kopierades av andra klockgjutare, som gjorde små ändringar av tonhöjderna. Så förfinades klockspelen genom trial-and-error och under denna utveckling upptäcktes att en och samma klocka kunde producera två olika toner.
    Det behövdes alltså ingen noggrann, matematisk metod för att bestämma klockornas relativa storlek i ett klockspel. Det räckte att kopiera befintliga klockor och finjustera deras stämning efter gjutningen (en process som dock inte bör betraktas som trivial).		  

De fem tonerna/moderna (s. 5)

De medeltida västerländska moderna ("kyrkotonarterna") karakteriseras, förutom av olika grundton och "dominant" också bl a av att de begagnar olika typer av motiv och melodiska vändningar, och om jag tolkar honom rätt, menar sångaren och forskaren Christopher Page att moderna i den tidiga medeltidens gregorianska sång dessutom särskildes genom att de sjöngs i något olika vokala register. Skillnaden i tonhöjd var så stor att moderna kunde uppfattas som olika ljusa eller mörka. (Bernard D. Sherman: Inside Early Music, 1998, s. 80-1.) Kanske är det liknande fenomen som beskrivs i de källor Sommardal hänvisar till.